Ge mig sommarnätter.
http://open.spotify.com/track/0D256tN7htrqjbPJeaU5Dj
Januari har haft alldeles för få helger för mig och jag brottas med tanken om hur jag ska hinna med allt som ska göras. Jobbar dag ut och dag in, är uppe i 3 projekt med en snar deadline och mitt i allt dyker saker upp som jag gärna låtit ligga kvar där på hyllan en stund till. Jag bara famlar, ramlar och vill bara dra täcket över huvudet för den här staden är för liten och du syns alldeles för väl. Min värld är upside down, och jag är rädd för jag tror jag gillar det.
Igårkväll blev det fredagsfika med Isak på Kafe Station, för att sedan trotsa vinterkylan med lite iskaneåkning och kvällspromenad på stan. Sedan åkte jag hem för att packa, sov några enstaka timmar och begav mig sedan de 25 milen hemåt. Nu sitter jag i soffan och tittar på tv, myser med katterna och väntar på att få middagen på bordet. Det är härligt att vara hemma.
1. Alla ser riktigt jävla uttråkade ut, men vi hade egentligen det trevligt.
2. Jag borde fundera på att införskaffa mig en ny mobil med bra kamera.
Massa snö, en hel bunt med grejer som borde göras, trötta ögon, sen natt/tidig morgon, önskan att våga finna alla svar med någon och känslor som inte går att få ordning på. Ska försätta mig i massvis med arbete och träning veckorna framöver, blir bäst så. Men mot slutet av veckan bär det i alla fall av mot lite nordligare breddgrader och jag ska stå på mina skidor typ 24/7. 24/3 iaf. Längtar ihjäl.
I hope it takes me too
Smörjer in mig med sanningar och osanningar för att undvika exponering. Så att hjärtat inte stannar när blixten slår ner.
http://earthsky.org/biodiversity/52-hertz-song-of-worlds-loneliest-whale
I relation till vardagsproblemen, som någon sa.
You beat my heart. You know my eyes. I guess it’s love, what I’m feeling.
http://open.spotify.com/track/69de2MQUo7rwGZ1GG9SqB0